Hur bra skyddar influensavaccinet egentligen? Forskningen bakom siffrorna

Varje höst rapporteras siffror om hur effektivt årets influensavaccin är: 40 procent, 60 procent, ibland lägre. Siffrorna citeras i medier och ligger till grund för rekommendationer. Men hur tas de egentligen fram, och hur säkra är de?

Inom forskningen finns en levande diskussion om just det. Flera erkända forskare har visat att vissa sätt att mäta vaccinets effekt kan överskatta nyttan, särskilt när det gäller äldre och skyddet mot sjukhusvård och död. Den här artikeln går igenom vad den kritiska forskningen säger, vad den inte säger och vad det betyder för dig som funderar på att vaccinera dig.

Så mäts vaccinets effekt

Det finns tre huvudsakliga sätt att mäta hur väl ett influensavaccin fungerar. Var och en har sina styrkor och svagheter.

De årliga siffror som rapporteras varje säsong kommer i dag nästan alltid från test-negativa studier. Randomiserade studier med placebo genomförs sällan, eftersom vaccinet redan rekommenderas till riskgrupper.

Vad de randomiserade studierna visar

Cochrane är ett internationellt nätverk som gör systematiska genomgångar av forskning. År 2018 publicerade det två översikter om influensavaccin, som bara bygger på randomiserade studier.

Friska vuxna. Översikten omfattade 52 studier med över 80 000 deltagare. Vaccinerade fick influensa i knappt 1 procent av fallen, jämfört med drygt 2 procent av de ovaccinerade. Det innebär att 71 personer behöver vaccineras för att undvika ett fall av influensa. Effekten på sjukhusvård och sjukfrånvaro bedömdes som liten, och säkerheten i resultaten som låg.

Äldre över 65 år. Översikten omfattade åtta studier med drygt 5 000 deltagare. Risken att få influensa under en säsong minskade från 6 procent till 2,4 procent. Det är en relativ minskning på nästan 60 procent, men forskarna bedömde säkerheten som låg, eftersom det var oklart hur influensan hade diagnostiserats. För lunginflammation, sjukhusvård och död fanns för lite data för att dra slutsatser.

Författarna konstaterade att vaccinet kan minska antalet äldre som får influensa, men att det är osäkert hur stor skillnaden blir mellan olika säsonger. De efterlyste en ny generation influensavaccin för äldre.

Viktigt att veta: Hur många som behöver vaccineras för att undvika ett fall beror på hur mycket influensa som cirkulerar. Under en svår säsong blir siffran lägre, och under en mild säsong högre.

Friskt-användar-effekten – när de friska väljer att vaccinera sig

Under många år visade stora observationsstudier att äldre som vaccinerade sig mot influensa hade nästan hälften så hög dödlighet under vintern som de ovaccinerade. Det lät som en mycket stor effekt. Men flera forskare började ifrågasätta resultaten.

Dödligheten var lägre redan innan influensan kom

Den amerikanska forskaren Lisa Jackson och hennes kollegor följde över 73 000 personer över 65 år under åtta år. De upptäckte att de vaccinerade hade lägre risk att dö redan före influensasäsongen, när vaccinet inte rimligen kunde göra någon nytta. Förklaringen var att relativt friska äldre i högre grad vaccinerade sig, medan sköra äldre oftare avstod eller inte kunde ta sig till vården. Studierna mätte alltså delvis skillnader i hälsa, inte vaccinets effekt.

Forskarna betonade att resultaten inte visar att vaccinet saknar nytta. De visar att skillnaderna mellan grupperna gör det svårt att avgöra hur stor nyttan är.

Fler studier pekade åt samma håll

En kanadensisk studie fann att den stora minskning av dödligheten som tidigare rapporterats troligen inte var rimlig. Den mätte sannolikt något hos de vaccinerade själva, en friskt-användar-effekt, snarare än vaccinets verkan. Forskarna varnade också för att de felaktiga resultaten kan ha bromsat utvecklingen av bättre vaccin för äldre.

Influensaexperterna Paul Glezen och Lone Simonsen skrev i en kommentar att de nya studierna väckte frågor om nyttan med influensavaccin för äldre, och att bättre studier behövdes.

65-årsgränsen som naturligt experiment

Ett sätt att komma runt friskt-användar-effekten är att hitta situationer där vaccinationen ökar av en slump, utan att människorna i sig förändras. Den amerikanske ekonomen Michael Anderson och hans kollegor utnyttjade att många länder rekommenderar influensavaccin från 65 års ålder. Andelen vaccinerade ökar därför kraftigt precis vid 65, medan personer som är 64 och 65 år i övrigt är mycket lika.

Genom att jämföra hälsan strax före och strax efter 65-årsgränsen kunde forskarna uppskatta vaccinets effekt med mindre risk för snedvridning. Resultaten tydde på att vaccinationen minskade antalet fall av influensaliknande sjukdom. Däremot fanns inga tecken på att sjukhusinläggningar eller dödlighet minskade.

Forskarna drog slutsatsen att riktlinjer som prioriterar vaccination av äldre kanske inte uppnår målet att minska svår sjukdom i den gruppen. De påpekade samtidigt att de randomiserade studierna saknar tillräcklig styrka för att mäta sällsynta utfall som sjukhusvård och död.

Test-negativa studier – dagens standardmetod

De siffror som rapporteras varje säsong, till exempel att vaccinet gav 36–40 procents skydd förra vintern, kommer från test-negativa studier. Metoden utvecklades delvis som svar på kritiken mot äldre observationsstudier.

Så fungerar metoden

I studien ingår bara personer som har sökt vård för luftvägssymtom och testats för influensa. Man jämför hur stor andel som var vaccinerade bland dem som testade positivt och bland dem som testade negativt. Eftersom alla har sökt vård blir grupperna mer jämförbara än i vanliga registerstudier.

Styrkor

• Den minskar risken att skillnader i vårdsökande snedvrider resultatet.
• Den bygger på laboratoriebekräftad influensa, inte bara symtom.
• Den ger snabba svar varje säsong och kan delas upp efter virustyp och ålder.

Svagheter

• Den bygger på antaganden, till exempel att vaccinet inte påverkar risken att få andra luftvägsinfektioner eller viljan att söka vård.
• Den mäter bara sjukdom som leder till vårdbesök, inte alla infektioner och inte direkt dödlighet.
• Uppgifterna om vaccinationsstatus kan vara osäkra, särskilt när de bygger på vad patienten själv uppger.
• Friskt-användar-effekten kan minska men inte helt försvinna, eftersom de vaccinerade fortfarande kan skilja sig från de ovaccinerade.

Metoden anses i dag vara den bästa praktiska lösningen för årliga uppskattningar. Men siffrorna bör läsas som uppskattningar med osäkerhet, inte som exakta mått.

Motargument – och var forskningen står i dag

Den kritiska forskningen är viktig, men den betyder inte att vaccinet är verkningslöst. Det finns flera motargument.

• Vaccinet minskar risken för influensa. Även de mest kritiska genomgångarna, som Cochrane-översikterna, finner att vaccinet minskar risken att få bekräftad influensa, både hos friska och äldre.
• Frånvaro av bevis är inte bevis för frånvaro. Att studierna inte kan visa en effekt på dödlighet beror delvis på att dödsfall är för sällsynta för att mätas säkert i de studier som finns.
• Effekten varierar mellan säsonger. Under säsonger med god matchning och mycket influensa kan nyttan bli större än under milda år med dålig matchning.
• Nya vaccin har tagits fram för äldre. Förstärkta vaccin med högre dos eller tillsatsämnen är ett svar på kritiken att vanliga vaccin fungerar sämre i den gruppen.

Sammantaget finns en bred vetenskaplig enighet om att influensavaccinet ger ett måttligt skydd mot att bli sjuk i influensa. Det är däremot omdiskuterat hur stor effekten är på sjukhusvård och död, särskilt bland äldre, och många forskare är eniga om att äldre observationsstudier har överskattat den. Myndigheter som Folkhälsomyndigheten och WHO bedömer ändå att nyttan överväger riskerna för de rekommenderade grupperna, eftersom vaccinet är säkert och influensan kan vara allvarlig.

Vad betyder det för dig?

• Se siffrorna som uppskattningar. Ett rapporterat skydd på 40 procent är en ungefärlig siffra med osäkerhet, och den gäller oftast skydd mot sjukdom som leder till vårdbesök.
• Vaccinet är ett skydd bland flera. Handtvätt, att stanna hemma när du är sjuk och att undvika nära kontakt med sjuka minskar också smittspridningen.
• Ditt beslut kan bero på din risk. För den som är äldre eller har en kronisk sjukdom kan även en måttlig minskning av risken vara värdefull, eftersom influensan kan bli allvarlig. För friska unga vuxna är nyttan för den egna hälsan mindre.
• Fråga vården. Har du frågor om just din situation kan du prata med din vårdcentral eller läkare.

Avslutning

Influensavaccinet minskar risken att få influensa, men skyddet är måttligt och varierar mellan säsonger. Den kritiska forskningen visar framför allt att metoderna för att mäta effekten har brister, och att den stora minskning av dödligheten hos äldre som tidigare rapporterades troligen var överskattad. Det är en påminnelse om att vetenskap utvecklas, och att även etablerade siffror bör granskas. Det viktiga är att du har tillgång till hela bilden när du fattar ditt beslut.

Artikeln är allmän information och ersätter inte medicinsk rådgivning.