by Under 2026 godkändes det första mRNA-vaccinet mot säsongsinfluensa i USA, och ett kombinerat mRNA-vaccin mot influensa och covid godkändes i EU. Tillverkaren talar om en milstolpe. Men det finns goda skäl att stanna upp och ställa en obekväm fråga: är det rimligt att föra in en så ny vaccinteknik i ett vaccin som i sig har en måttlig effekt, och som miljontals friska och äldre människor ska ta varje år?
Den här artikeln tar en kritisk vinkel. Den bygger på publicerade studieresultat, myndighetsbeslut och de frågor som forskare själva lyfter. Mot slutet redovisar vi också de viktigaste motargumenten.
Vad har hänt?
- USA: Läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt Modernas mRNA-vaccin mFLUSIVA (mRNA-1010) för vuxna från 50 år. För personer över 65 år gavs ett så kallat accelererat godkännande, som villkoras av en uppföljande studie.
- EU: I april 2026 godkände EU-kommissionen Modernas kombinerade mRNA-vaccin mot influensa och covid, mCOMBRIAX, för personer från 50 år. Det fristående influensavaccinet granskas fortfarande av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.
- Sverige: Vi har inte hittat några uppgifter om att mRNA-vaccin mot influensa ingår i höstens vaccinationer i Sverige. Här används de traditionella vaccinen.
Fler tillverkare är på väg. Pfizer och GSK har egna mRNA-kandidater mot influensa under utveckling. Frågan om mRNA-teknik i influensavaccin kommer alltså snart att bli aktuell även här.
En liten vinst ovanpå en måttlig effekt
Det traditionella influensavaccinet är inget mirakelmedel. Cochranes genomgångar av randomiserade studier visar att 71 friska vuxna behöver vaccineras för att undvika ett enda influensafall. För äldre bedöms underlaget för effekt på sjukhusvård och död som osäkert. Under förra säsongen, när viruset hade muterat, låg skyddet på omkring 27–40 procent i studier från flera länder.
Mot den bakgrunden ska mRNA-vaccinets resultat läsas. I fas 3-studien hade mRNA-1010 en relativ effekt på 26,6 procent. Det betyder att det gav ungefär en fjärdedel färre influensafall än ett vanligt influensavaccin, inte en fjärdedel färre fall än hos ovaccinerade.
En förbättring på 27 procent av ett redan måttligt skydd innebär i absoluta tal ett litet antal undvikta fall per tusen vaccinerade. Det är en verklig skillnad, men den är inte revolutionerande. Frågan blir om den marginella vinsten motiverar att en helt ny teknik införs i ett vaccin som ges till stora befolkningsgrupper varje år.
Tunt underlag för de äldre – den grupp vaccinet främst är till för
Influensavaccin riktar sig i första hand till äldre, eftersom det är de som löper störst risk att bli allvarligt sjuka. Ändå är underlaget för mRNA-vaccinet svagast just där.
- Godkännandet för personer över 65 år i USA är accelererat. Det bygger på antikroppsdata från en studie med knappt 3 000 äldre, inte på en studie som mäter hur många som faktiskt slipper bli sjuka. Att nyttan verkligen finns i den åldersgruppen ska bekräftas först i en studie efter godkännandet.
- Godkännandeprocessen var turbulent. FDA vägrade först att ens granska ansökan. Skälet var att fas 3-studien hade jämfört mRNA-vaccinet med ett vanligt standardvaccin, i stället för med de högdos- eller förstärkta vaccin som redan rekommenderas för äldre. Granskningen inleddes först när Moderna lagt fram en ny plan och kompletterande data.
Antikroppsnivåer är ett mått på immunsvar, inte på skydd mot sjukdom, och de säger inte alltid hur väl en person faktiskt skyddas. Dessutom svarar äldre generellt sämre på influensavaccin än yngre. Att godkänna ett nytt vaccin för äldre på sådana data är därför ett avsteg som förtjänar granskning.
Kända biverkningar och obesvarade frågor
mRNA-tekniken är inte ny i laboratoriet, men den har bara använts brett i vaccin sedan pandemin. Erfarenheterna därifrån ger skäl till försiktighet.
Hjärtmuskelinflammation. mRNA-vaccinen mot covid gav en ökad risk för myokardit, framför allt hos unga män. De flesta fallen var lindriga, men världen över sågs dödsfall och risken var så tydlig att Sverige hösten 2021 pausade Modernas covidvaccin för personer under 30 år. Influensavaccinet riktar sig visserligen till personer över 50 år, men erfarenheten visar att sällsynta biverkningar av mRNA-vaccin kan upptäckas först när miljontals doser har getts.
Mer påtagliga biverkningar. mRNA-vaccin ger generellt mer feber, trötthet och värk under ett par dagar än traditionella vaccin. För ett vaccin som ska tas varje år kan det påverka hur många som vill fortsätta vaccinera sig.
Upprepade doser år efter år. Det finns ingen lång erfarenhet av att ge mRNA-vaccin varje år under en livstid. Studier har sett att upprepade mRNA-doser mot covid kan förändra vilken typ av antikroppar kroppen bildar. Vad det betyder på sikt är okänt.
Rester från tillverkningen. Det pågår en diskussion om små mängder DNA-rester från tillverkningsprocessen. Myndigheterna bedömer nivåerna som säkra, men vissa forskare efterlyser strängare kontroller och mer öppen redovisning.
Inget av detta visar att mRNA-vaccin mot influensa är farliga men då covid-vaccinets påverkan inte diskuteras öppet i nationella medier finns inget gemene man kan veta säkert. Det visar att det finns obesvarade frågor, och att svaren kommer först när vaccinet har använts brett under flera år. I detta fall handlar det om att gå in som försökskanin med ett osäkert utfall.
Försiktighetsprincipen – det finns redan alternativ
När ett nytt läkemedel ska användas av friska människor i stor skala bör kraven på säkerhet och nytta vara extra höga. Det gäller i synnerhet när det redan finns beprövade alternativ.
För influensa finns sådana alternativ. Traditionella influensavaccin har använts i årtionden av hundratals miljoner människor varje år. För äldre finns dessutom högdosvaccin och vaccin med förstärkande tillsatsämnen, som tagits fram just för att förbättra skyddet i den gruppen. Det problem som mRNA-vaccinet ska lösa, ett otillräckligt skydd hos äldre, har alltså redan andra lösningar med längre erfarenhet bakom sig.
Utifrån försiktighetsprincipen kan man därför hävda att mRNA-vaccin mot influensa bör införas stegvis och följas noga, snarare än att ses som självklara ersättare för dagens vaccin. Det gäller särskilt så länge de bara har jämförts med standardvaccin och underlaget för äldre bygger på antikroppsmätningar.
Motargumenten
För att ge en rättvis bild redovisar vi också de viktigaste argumenten läkemedelsföretagen listar för mRNA-vaccin mot influensa:
- Bättre skydd än standardvaccin. I en stor randomiserad studie med över 40 000 deltagare gav mRNA-vaccinet färre influensafall än ett godkänt standardvaccin. Det är en mätbar förbättring, även om den är begränsad.
- Snabbare anpassning. mRNA-vaccin kan tas fram snabbare än traditionella vaccin. På sikt skulle det kunna göra det möjligt att välja virusstammar närmare säsongen och därmed minska risken för felmatchning, som förra vinterns.
- Godkänt efter granskning. Både FDA och EU har bedömt att nyttan överväger riskerna för de grupper som omfattas. Biverkningarna i studierna var mestadels lindriga, och inga nya säkerhetssignaler sågs.
- Stor erfarenhet av tekniken. Miljarder doser mRNA-vaccin mot covid har getts. Säkerhetsuppföljningen har identifierat myokardit som en sällsynt risk, men inte stött påståenden om att vaccinen förändrar arvsmassan eller orsakar allvarlig skada i stor skala.
- Uppföljning krävs. FDA har krävt omfattande studier efter godkännandet, särskilt för äldre.
Gå in med öppna ögon
mRNA-vaccin mot influensa är en ny teknik i ett vaccin vars nytta redan är måttlig och omdiskuterad. Förbättringen jämfört med dagens vaccin är begränsad, underlaget för de äldre är tunt och det saknas erfarenhet av att ge mRNA-vaccin år efter år. Samtidigt finns beprövade alternativ. Det är skäl nog att kräva mer och längre uppföljning innan tekniken blir standard i influensavaccinationen.
Den som erbjuds ett mRNA-vaccin mot influensa i framtiden har all rätt att ställa frågor och att välja ett traditionellt vaccin om det finns tillgängligt. Prata med din vårdcentral eller läkare om vad som passar dig.
Artikeln är en kritisk granskning och ersätter inte medicinsk rådgivning.
